Jag sitter i mitt lilla torn och tittar ut i den tomma natten. Försöker se liv, men inget liv syns till. Det enda ljuset är skenet från gatubelysningen snett över gatan.
Jag släcker ner i mitt torn, tänker att man inte ska se mig om man går förbi. Jag har inget att dölja, inget i denna stund i alla fall. Men det finns inga människor mitt i natten i Midsommarkransen, inte utanför mig i alla fall.
Jag stirrar in i datorn på bordet framför mig. Varför går det inte? Jag har försökt att få in material från min filmkamera till datorn i en timme men det är något som jag inte funkar. Säkert något skit enkelt fel men jag skulle ändå behöva hjälp. Skulle behöva ringa och fråga någon vän, men eftersom det är mitt i natten är det inte lämpligt att ringa. Inte och fråga om något sånt i alla fall. Jag vill vara lämplig!
Jag tittar ut igen, tänker att det skulle vara kul om någon gick förbi. Kanske någon som jag känner som är bra på just Final Cut och videokamera. Någon som jag skulle kunna locka upp med en öl. Jag har alltid en öl hemma ifall något går sönder och jag behöver hjälp - en serviceöl.
Nej nu ljög jag, det är inte därför jag alltid har en öl hemma, snarare för att alltid kunna bjuda på en öl. Vara lite trevlig, jag kan faktiskt vara trevlig ibland! Och jag har alltid en öl hemma.
Jag tittar på datorn igen, öppnar Firefox. Tänker att det säkert finns hjälp där ute någonstans i cyberrymden. Men jag har ingen aning om var jag ska leta och det var ju inte surfa på nätet jag ville när jag satte mig vid datorn, jag ville redigera video. Felsökning är en helt annan grej.
Jag tänker på Apple, att supporten säkert är stängd men undrar om jag inte kan ringa supporten på Apple i USA. Men det skulle säkert kosta pengar och jag kan knappt engelska och Google Translate skulle vara för opraktiskt.
Jag tittar ut igen, ner mot gatubelysningen. Det kommer inte bli mörkare denna natt men det är ändå många timmar till att det börjar ljusna. Tänker att det kommer nog inte förbi någon som kan hjälpa mig med datorn, ingen jag kan ge min sista öl.
Allt tänkande på den där sista ölen börjar göra mig törstig. Jag går ut i köket hämtar ölen, öppnar den. Dricker stora goda klunkar. Det är gott, kanske den godaste jag druckit!
Jag sätter mig vid bordet med datorn, tittar ut och hoppas att det INTE ska komma förbi någon som kan hjälpa mig eftersom jag precis dricker upp den sista ölen.
Det skulle inte se bra ut om serviceölen var borta!
Men jag kan vara lugn, det kommer inte någon.
Det finns verkligen ingen här nattetid.
Jag tittar på datorn igen, en ruta har kommit upp på skärmen. Det är rutan som jag saknade nyss, som hindrade mig med intankningen av materialet från kameran till datorn.
Nu funkar det ju.
–Ha!
Säger jag glatt för mig.
Tittar på ölen, fan det måste vara en riktigt serviceöl, eller vad vet jag.
En öl gick hursomhelst åt för att få ordning på problemet.
Tur att det inte gick förbi någon som jag skulle ha kunnat få hjälp av och som skulle fått min sista öl. Nu fick jag både ölen, och teknikproblemet ur världen.
Nu kör vi film, jag och min öl och imorgon ska jag köpa en ny öl.
Heja!
Jag släcker ner i mitt torn, tänker att man inte ska se mig om man går förbi. Jag har inget att dölja, inget i denna stund i alla fall. Men det finns inga människor mitt i natten i Midsommarkransen, inte utanför mig i alla fall.
Jag stirrar in i datorn på bordet framför mig. Varför går det inte? Jag har försökt att få in material från min filmkamera till datorn i en timme men det är något som jag inte funkar. Säkert något skit enkelt fel men jag skulle ändå behöva hjälp. Skulle behöva ringa och fråga någon vän, men eftersom det är mitt i natten är det inte lämpligt att ringa. Inte och fråga om något sånt i alla fall. Jag vill vara lämplig!
Jag tittar ut igen, tänker att det skulle vara kul om någon gick förbi. Kanske någon som jag känner som är bra på just Final Cut och videokamera. Någon som jag skulle kunna locka upp med en öl. Jag har alltid en öl hemma ifall något går sönder och jag behöver hjälp - en serviceöl.
Nej nu ljög jag, det är inte därför jag alltid har en öl hemma, snarare för att alltid kunna bjuda på en öl. Vara lite trevlig, jag kan faktiskt vara trevlig ibland! Och jag har alltid en öl hemma.
Jag tittar på datorn igen, öppnar Firefox. Tänker att det säkert finns hjälp där ute någonstans i cyberrymden. Men jag har ingen aning om var jag ska leta och det var ju inte surfa på nätet jag ville när jag satte mig vid datorn, jag ville redigera video. Felsökning är en helt annan grej.
Jag tänker på Apple, att supporten säkert är stängd men undrar om jag inte kan ringa supporten på Apple i USA. Men det skulle säkert kosta pengar och jag kan knappt engelska och Google Translate skulle vara för opraktiskt.
Jag tittar ut igen, ner mot gatubelysningen. Det kommer inte bli mörkare denna natt men det är ändå många timmar till att det börjar ljusna. Tänker att det kommer nog inte förbi någon som kan hjälpa mig med datorn, ingen jag kan ge min sista öl.
Allt tänkande på den där sista ölen börjar göra mig törstig. Jag går ut i köket hämtar ölen, öppnar den. Dricker stora goda klunkar. Det är gott, kanske den godaste jag druckit!
Jag sätter mig vid bordet med datorn, tittar ut och hoppas att det INTE ska komma förbi någon som kan hjälpa mig eftersom jag precis dricker upp den sista ölen.
Det skulle inte se bra ut om serviceölen var borta!
Men jag kan vara lugn, det kommer inte någon.
Det finns verkligen ingen här nattetid.
Jag tittar på datorn igen, en ruta har kommit upp på skärmen. Det är rutan som jag saknade nyss, som hindrade mig med intankningen av materialet från kameran till datorn.
Nu funkar det ju.
–Ha!
Säger jag glatt för mig.
Tittar på ölen, fan det måste vara en riktigt serviceöl, eller vad vet jag.
En öl gick hursomhelst åt för att få ordning på problemet.
Tur att det inte gick förbi någon som jag skulle ha kunnat få hjälp av och som skulle fått min sista öl. Nu fick jag både ölen, och teknikproblemet ur världen.
Nu kör vi film, jag och min öl och imorgon ska jag köpa en ny öl.
Heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar